Neovaskularisation i hornhinnan

Hornhinnan är den yttersta ögonhinnan på den delen av ögat som är synligt och den fyller flera funktioner. Ungefär två tredjedelar av ljusets brytning i ögat sker i hornhinnan, och hornhinnan ger också ett visst skydd mot smuts och skräp som hamnar i ögat.

Hornhinnan behöver syre. När du är vaken kan ögat absorbera syre ur luften, men när du sover med ögonen slutna måste hornhinnan få sitt syre från insidan av ögonlocket. Om hornhinnan inte får tillräckligt med syre försöker den kompensera genom att skapa mer kapillärer (små blodkärl) i ögat för transport av syrerikt blod. När tidigare icke-vaskulariserade områden i horhinnan får nya kapillärer kallas det för neovascularisation i hornhinnan.

Neovascularisation är alltså ett symptom på att hornhinnan inte får tillräckligt med syre. En vanlig orsak till syrebristen är att en kontaktlins som inte är tillräckligt genomsläpplig ligger på ögat och blockerar mellan hornhinnan och ögonlocket. Detta är dock långt ifrån det enda som kan orsaka syrebrist och påföljande neovascularisation – det finns till exempel ett virus som heter herpes simplex som kan ligga bakom neovascularisation i hornhinnan.

Hur kan jag som kontaktlinsanvändare minska risken för neovascularisation?

  • Använd kontaktlinser som är bra på att släppa igenom syre.
  • Sov aldrig med kontaktlinser som inte är godkända att sova med.
  • Om din optiker har upptäckt tecken på syrebrist i dina ögon kan det vara bra att byta från dygnetrunt-linser till sådan som bara används när man är vaken.

Om man använder kontaktlinser bör man få sina ögon undersökta av optiker en gång per år, eftersom optikern kan upptäcka tidiga tecken på neovascularisation och varna för vad som är på väg att ske. Optikern kan också ge råd om olika metoder för att förhindra att problemet växer sig stort. Allvarlig neovaskularisation kan hota synförmågan, så det är inte något man bör ta lätt på.

Om neovascularisation i hornhinnan

Det kan finnas många bakomliggande orsaker till neovascularisation i hornhinnan, inklusive kontaktlinsanvändning, infektion, våld mot ögat, kemiska skador, autoimmuna tillstånd och horhinnetransplantation.

Exempel på sjukdomstillstånd som ökar risken för neovascularisation i hornhinnan:

  • Rosacea keratitis
  • Interstitial keratitis
  • Sclerosing keratitis
  • Sår på hornhinnan
  • Atopisk ögoninflammation
  • Phlyctenulosis (ett inflammationssyndrom orsakat av överkänslighet mot en eller flera antigener)
  • Pemphigus i ögat (en autoimmun sjukdom)
  • Klamydia i ögat (bakterie)
  • Syfilis i ögat (bakerie)
  • Pseudomonas aeruginosa i ögat (bakterie)
  • Herpes simplex i ögat (virus)
  • Herpes zoster i ögat (virus)
  • Candida i ögat (svamp)
  • Aspergillus i ögat (svamp)
  • Fusarium i ögat (svamp)
  • Onchocerca volvolus i ögat (parasit)
  • Trachoma (parasit)