Ögats delar

Glaskroppen

Ögongloben består huvudsakligen av glaskroppen (corpus vitreum). Glaskroppen innehåller en klar och trögflytande vätska som är rik på vita blodkroppar.

Linsen

Linsen sitter framtill på glaskroppen och hålls på plats av små trådar som i sin tur är fästa vid en muskel. Muskeln kan spänna sig eller slappna av, och på så sätt reglera linsens böjning. Detta är en mycket viktig funktion i ögat. Ungefär en tredjedel av det ljus som bryts i ögat bryts av linsen (resten bryts av hornhinnan).

Näthinnan

Ögats näthinna (retina) sitter längst bak i ögat. När ljus som färdats genom ögat når näthinnan registreras det av ljuskänsliga stavar och tappar. Både stavarna och tapparna är en slags receptorceller. Receptorcellerna förvandlar ljuset till signaler som skickas via synnerven (nervus opticus) till hjärnan där signalerna tolkas i hjärnan syncentrum.

Senhinnan

Ögats senhinna (sclera) sitter i den yttre delen av ögat och hjälper till att ge ögat stadga. När vi tittar på ett öga och ser ögonvitan är det en del av senhinnan vi ser. Hornhinnan är ett genomskinligt parti av senhinnan. Hornhinnan är genomskinlig för att kunna släppa igenom ljus.

Horhinnan

Ögats hornhinnan (cornea) sitter längst fram i ögat. Den är viktig del av ögats skyddssystem, och står också för två tredjedelar av brytningen av det ljus som kommer in i ögat.

Åderhinnan

Ögats åderhinna (choroidea) ligger innanför senhinnan. Åderhinnan kallas åderhinnan för att det finns så många små blodkärl i den. Blodkärlen i åderhinnan förser näthinnan det den behöver. Den främre delen av åderhinnan är annorlunda än resten av åderhinnan och kallas för regnbågshinnan.

Regnbågshinnan

Ögats regnbågshinna (iris) sitter framtill i ögat och är en del av åderhinnan. När vi pratar om att en person har till exempel gröna eller bruna ögon är det färgen på regnbågshinnan vi avser.

Mitt i regnbågshinnan sitter en öppning som heter pupill. Pupillen regleras av två muskler i regnbågshinnan. Den ena muskeln kan vidga pupillen, den andra kan dra ihop pupillen. På så vis reglerar ögat hur mycket ljus som ska släppas in. När vi försöker se i en miljö där det är ont om ljus vidgar sig pupillen. När vi kliver ut i solskenet dras pupillen ihop.

Tårkörteln och tårkanalen

Tårkörteln utsöndrar tårar som sprids över ögat och håller det fuktigt. Att vi blinkar tillräckligt ofta är viktigt för att tårvätskan ska sprida ut sig som den ska. Tårvätskan fyller många viktiga funktioner i ögat; den har bland annat antibakteriella egenskaper och kan också hjälpa till att rent fysiskt spola bort skärp och patogener ut ögat. Tårvätskan hamnar sedan i tårkanalen som mynnar ut i näsan.

Det övre och under ögonlocket

Ögonlocken hjälper till att skydda ögonen och hålla dem fuktiga. De styrs av särskilda muskler; när musklerna slappar av blundar vi och när musklerna spänns öppnas ögat.

Blinkningsreflexen gör att vi automatiskt blinkar om något är på väg i riktning mot ögat eller om något rör vid ögonfransarna. Vi blinkar också regelbundet var 3:e till 7:e sekund utan att behöva tänka på det.

Ögonfransarna sitter längst ut på det övre ögonlocket. De har många nervändar i hårsäckarna vilket gör att de hjälper oss att detektera beröring, även mycket lätt sådan.