Tårvätska

Tårvätskan är extremt viktig för ögat och uppfyller flera viktiga funktioner. Här är några exempel:

  • Tårvätskan håller ögats slemhinnor fuktiga.
  • Tårvätskan innehåller ett enzym som hjälper till att eliminera bakterier.
  • Tårvätskan kan transportera ut främmande partiklar från ögat, till exempel skräp, lösa ögonfransar och patogener.
  • Tårvätskan absorbera syre ur luften och kan transportera detta syre till delar av ögat som inte får syre via blodet.

Under ett normalt dygn där vi inte gråter eller drabbas av rinnande ögon produceras cirka 0,75 – 1,1 gram tårvätska per öga. Yngre personer brukar producera något mer tårvätska än äldre. Produktionen av tårvätska är större när vi är vakna än när vi sover. Vi blinkar automatiskt var 3:e till 7:e sekund och detta hjälper till att kontinuerligt sprida ut tårvätska över den främre delen av ögat.

Vad består tårvätskan av?

Tårvätskan i ögat lägger sig som en film över ögats främre del. Denna film består av tre lager: lipidlagret (fettlagret), vattenlagret och mucinlagret (slemlagret). Du kan läsa mer om vad som skiljer dem åt här nedanför.

Exempel på ämnen som ingår i vår basala tårvätska är vatten, natrium, kalium, urea, glukos, immunoglobulin, lyzozym, lactoferrin, lipocalin, lacritin och mucin. Salthalten är i normalfallet den samma som i blodplasman.

Mucinlagret

Mucinlagret (slemlagret) ligger allra närmast ögongloben och består av slem som utsöndrats från bägarceller i bindhinnan. Slemmet är vattenavstötande och gör den enklare för tårvätskan och sprida ut sig över ögat.

Vattenlagret

Vattenlagret ligger mellan mucinlagret och lipidlagret. Som namnet anger består det huvudsakligen av vatten, men i vattnet finns många viktiga saker lösta – inklusive elektrolyter, antikroppar, lysozym, lacritin, lipocalin och lactoferrin. Vattenlagret är viktigt för ögats osmotiska utbyte och för ögats immunförsvar. Vattenlagret utsöndrats från tårkörteln.

Lipidlagret

Lipidlagret, även känt som fettlaget, består huvudsakligen av oljor. Lipidlagret ligger utanför vattenlagret och är alltså det yttersta av de tre lagren. Det ligger som ett lock över de två andra lagren och skyddar dem. Varje gång du blinkar eller blundar får lipidlagret kontakt med insidan av ögonlocket. Lipidlagret produceras huvudsakligen i Meiboms körtlar.

Under normala omständigheter är oljorna i lipidlagret tillräckligt för att hindra tårvätskan från att okontrollerat börja rinna nedför kinderna. Om extra mycket tårvätska produceras kan lipidlagret inte hålla tillbaka tårvätskan och ögat börjar rinna.

Extra tårvätska produceras när ögat blir irriterat

Om ögat bli irriterat kommer en större mängd tårvätska att produceras än normalt. Detta kallas för reflextårar och sker automatiskt, utan att vi behöver tänka på det. Syftet med reflextårar är att skölja bort det som irriterar. Produktionen av reflextårar startar efter att TRP-kanaler som sitter i en gren av trillingnerven har triggats.

Om vi till exempel får sandkorn i ögat, hackar lök eller utsätts för brandrök kan detta trigga produktionen av reflextårar. Tårgas är särskilt framställd för att skapa en enorm produktion av reflextårar och är extremt irriterande för ögat.

I vissa situationer behöver man inte få in något i ögat för att trigga produktionen av reflextårar utan det räcker med att vi uppfattar en potentiell irritant i närheten av ögat. Att äta eller lukta på starkt chilikryddad mat kan till exempel få reflextårarna att börja flöda.

Flera kroppsfunktioner kan trigga produktionen av reflextårar, såsom hostning, nysning, gäspning och kräkning. Om ögat utsätts för starkt ljus kan det också trigga reflextårarna.

Om ögat blir invaderat av bakterier, virus, svampar, amöbor eller dylikt försöker kroppen skölja ut de ovälkomna gästerna genom att producera en stor mängd tårvätska. Tårvätskan innehåller också ämnen som kan leta upp och döda vissa patogener. När vi drabbas av rinnande ögon på grund av allergi är det i princip samma sak som händer, fast då reagerar kroppens immunförsvar på ämnen som egentligen inte är farliga.

Extra tårvätska produceras när vi gråter emotionella tårar

Människan är en art som kan gråta emotionella tårar. Exakt vilken eller vilka förmåner denna förmåga har gett under evolutionen är oklart, men det har troligen med vår starka sociala gemenskap att göra.

Många olika starka känslor kan trigga produktionen av emotionella tårar och en känsla behöver inte upplevas som jobbig eller obehaglig för att trigga gråten. Sorg, besvikelse, smärta och rädsla är vanliga triggers, men det händer också att vi börjar gråta av lycka, lättnad, högtidlighet och liknande.

Tårvätskan i emotionella tårar skiljer sig från den vanliga tårvätskan på flera olika vis, bland annat innehåler den högre halter av neurotransmittorn leu-enkephalin och av hormonerna ACTH och prolaktin. Leu-enkephalin har en smärtstillande effekt.

Som nämnts ovan triggas produktionen av reflextårar av TRP-kanaler i trillingnerven. Detta är inte fallet för de emotionella tårarna, och vi kan gråta emotionella tårar även om trillingnerven har skurits av. Det är en parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet som ökar produktionen av tårvätska när vi gråter emotionella tårar. Detta sker genom en ökad utsöndring av acetylkolin (en neurotransmittor).

Den stora mängden tårvätska som produceras gör att ögat svämmar övar. En del av tårvätskan leds ned i tårsäcken vid ögats inre vrå. Anledningen till att man får rinnande näsa när man gråter rejält är att tårvätska förs in i en kanal som mynnar i näsan.

När vi storgråter och tårkörtlarna producerar stora mängder tårvätska behöver tårkörtlarna extra mycket blod. Den ökade blodtillförseln får huden runt ögonen att svullna och den kan också börja rodna eftersom blodet leds in i små ytliga kärl.